|
Bildkälla Wikimedia Commons
|
I dessa tider har de flesta av oss sjungit eller lyssnat till ”Den blomstertid nu kommer”. Någon gång i vårt liv har troligen orden ”Härlig är jorden” eller ”Blott en dag ett ögonblick i sänder” hörts. För att inte tala om ”Giv mig ej glans” eller ”Stilla natt” på julen. Vare sig vi tycker om det eller inte är psalmerna en del av kulturen i vårt land.
En psalm kan definieras som en andlig sång, avsedd för allsång i gudstjänstsammanhang. Ordet psalm kommer från Bibelns Psaltaren, som redan för tusentals år sedan fungerade som ett slags sångbok.
Det finns många olika psalmböcker. Den första psalmboken på svenska kom ut år 1695 i Sverige. Sedan dess har psalmböckerna reviderats i många omgångar. De nyaste officiella psalmböckerna kom ut år 1986.
|
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har på finska Suomen evankelis-luterilaisen kirkon virsikirja som alltså godkändes år 1986. Samma år kom den finlandssvenska psalmboken Svensk psalmbok för den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ut. Den är inte identisk med Sveriges psalmbok Den svenska psalmboken - antagen av 1986 års kyrkomöte. Ända sedan 1800-talet har Finland och Sverige haft olika svenska psalmböcker. I Sverige finns också Ruotsin kirkon virsikirja som är en översättning av den svenska psalmboken i Sverige.
Förutom den evangelisk-lutherska kyrkan har också andra kristna samfund sina egna psalmböcker.
Psalmer på nätet
Bildkälla Wikimedia Commons
Den svenska psalmboken i projekt Runeberg. Projekt Runeberg digitaliserar olika texter på svenska. Här finns ett urval psalmer från olika tider, utom de psalmer som finns i 1986 års psalmböcker, eftersom de är skyddade av upphovsrätten.
Psalmskatten samlar också gamla texter som inte är under upphovsrätt.
Lyssna på musik till dop och namngivning. På den här webbplatsen, som är till för dem som planerar ett dop, kan man lyssna till ett urval psalmer.
Lyssna på psalmer. Borås församling i Sverige har samlat ett antal psalmer som är lämpliga vid bröllop, dop och begravning. Här kan man bekanta sig med texterna och lyssna på melodierna. Båda webbplatserna har psalmer ur den rikssvenska psalmboken, men de allra flesta kan man också hitta i den finlandssvenska psalmboken. Se bokens mångsidiga register.
Information om psalmer
|
Bildkälla Wikimedia Commons
|
Wikipedias sida om psalmer http://sv.wikipedia.org/wiki/Psalmer
Psalmer.fi. På den finlandsvenska webbplatsen om psalmer, som administreras av Borgå stift, finns mycket intressant information. Bl.a. får vi veta om relationen mellan psalmböckerna i Sverige och Finland.
Rudberg, Birgitta: Det är saligt att samla citron – och andra psalmer vi missförstått.
Vi är väl inte så få som tänkt oss att en viss psalm handlar om den ”trygga räkan” eller att en annan påstår att ”Här ligger jorden”. I den här boken får man dessutom en hel del psalmkunskap.
|
Sarelin, Birgitta: Behålla och förnya – den finlandssvenska psalmrevisionen 1975 – 1986.
Den nya finlandssvenska psalmboken kom ut 1986. I den hade psalmer som inte mera användes bytts ut mot nya, men man förnyade också språkdräkten hos många gamla psalmer. I boken, som är en doktorsavhandling, beskrivs processen.
|
|
Virsikirjamme virret av Tauno Väinölä fick år 2008 priset Vuoden kristillinen kirja. Boken ger intressant bakgrundsinformation om alla psalmer i den finska psalmboken.
|
Ett urval psalmförfattare
Johan Ludvig Runeberg (1804-1877)
Vår nationalskald var också en flitig psalmförfattare och det var han som lade grunden till den finlandssvenska psalmtraditionen. Runeberg är diktaren bakom barnpsalmen ”Jag lyfter ögat mot himmelen”
Runeberg i psalmboken. Redaktör Birgitta Sarelin.
Boken består av en samling artiklar som belyser Runebergs betydelse som psalmdiktare. (Åbo Akademis förlag, 2003)
|
Bildkälla Wikimedia Commons
|
Lina Sandell (1832- 1903)
Harling, Per: Ett ögonblick i sänder – Lina Sandell och hennes sånger. (Libris, 2003).
Lina Sandell (1832- 1903) är kvinnan bakom några av våra allra kändaste och käraste psalmer, bl.a. ”Blott en dag” och ”Tryggare kan ingen vara”. I boken får vi information om Lina Sandell och lära känna bakgrunden till en del av hennes psalmer.
|
Nilsson, Anne: Flickan i trädet – en bok om Lina Sandell.
En biografi om psalmförfattarinnan som ger en bra bild av 1800-talets Sverige och av de religiösa och samhälleliga frågor hon brottades med.
Webbplats om Lina Sandell
Anders Frostenson (1906-2006)
Frostenson var en av de flitigaste lite modernare psalmförfattarna. Hans mest kända psalm är nog "Guds kärlek är som stranden och som gräset”
Britt G. Hallqvist (1914-1997)
Löfström, Inge: En bok om Britt G.
Boken berättar om Britt G. Hallqvist som skrev och översatte böcker och verser främst för barn, men också för vuxna. Hon står bakom en del kända psalmer, t.ex. ”Måne och sol”.
Några skivor
Salt – psalmer
Den här skivan är inspelad i anslutning till TV-programmet Salt som gick i FST5. Psalmerna är insjungna på ett nytt och mycket fräscht sätt.
Lahden kaupunginorkesteri: Härlig är jorden - älskade psalmmelodier i arrangemang för symfoniorkester.
Svenska och finlandssvenska psalmmelodier är inspelade av Lahtis stadsorkester under ledning av Osmo Vänskä.
The Real Group: Stämning – 22 svenska sånger.
På den här skivan sjunger den svenska a capellagruppen många vackra vår- och sommarsånger, av vilka fem är kända psalmer, bl.a. den fina ”En vänlig grönskas rika dräkt” Se också gruppens webbplats där man bl.a. kan lyssna till utdrag skivans sånger.
Martin, Hans: Den blomstertid nu kommer.
Dansbandssångaren Hans Martin har också spelat in andliga sånger och psalmer.
Noter
Andliga önskesångboken. Sammanställare: Gunlis Österberg.
En bok med många kända andliga sånger, också några psalmer, finns med text och noter och ackordanalys.
Susanna Söderholm
Helsingfors stadsbibliotek