Stadsbibliotekets historia i ett nötskal
1860- 1876: Från privat initiativ till stadens förvaltning
Helsingfors stadsbibliotek, vars ursprungliga namn var Helsingfors folkbibliotek, grundades år 1860 på initiativ av Helsingfors Fruntimmersförenings aktiva överklassdamer. Bibliotekets uppgift var att öka läsivern och att förädla de mindre bemedlade klassernas bildning och sedlighet.
Det första biblioteket öppnades 7.10.1860 kl. 16 i hörnet av Regeringsgatan och Fabiansgatan. Öppningen väckte stor uppmärksamhet. Huset blev fullt av folk och biblioteket var ”rentav belägrat” av låntagare. Som låntagare anmälde sig bl.a. skolpojkar, tjänstefolk, gesäller, renskrivare, hantverksmästare och vaktmästare.
Dörrarna var öppna söndagar och onsdagar klockan 16 – 17. I hyllorna stod över 400 böcker, de flesta på svenska.
Det kostade ingenting att låna, men man kunde understöda bibliotekets verksamhet med en låneavgift på 25 kopek om året eller 3 kopek i månaden. Med tiden blev det allt svårare för grundaren att upprätthålla verksamheten med privata medel. Tillgångarna hade blivit så små att verksamheten stod på spel.
Därför vände sig Fruntimmersföreningen till staden och år 1871 började staden stöda bibliotekets verksamhet. Biblioteket övergick år 1886 helt och hållet i stadens förvaltning, men namnet ändrades till Helsingfors stadsbibliotek först år 1910.
Richardsgatans bibliotek - Utskänkningsbolagets gåva till staden
I början av sin verksamhet hann stadsbiblioteket verka på många olika adresser, bl.a. i Hufvudstadsbladets kontor på Fabiansgatan 14, i folkskolbyggnaden på Kaserngatan 21 och på Brunnsgatan 8.
År 1871 grundades ett Utskänkningsbolag vars uppgift var att skänka sin vinst till förmån för arbetarklassernas sedlighet och ekonomi. Redan i början av sin verksamhet skänkte bolaget en del av sina medel till biblioteket, eftersom man ansåg att biblioteket och bolaget hade gemensamma intressen.
Utskänkningsbolaget önskade att Helsingfors stad skulle söka fram en rymlig, ljus och snygg lägenhet för biblioteket, men staden lyckades inte med detta. Staden lyckades inte ens hitta en lämplig tomt, så Utskänkningsbolaget beslöt både att skaffa en tomt och att låta bygga ett hus på tomten. Vid Richardsgatan hittades en bra och central tomt. Richardsgatans bibliotek blev klart år 1881 och det öppnades år 1882. Stenhuset i nyrenässans, ritat av Carl Theodor Höijer, är det första hus i Norden som byggts för att fungera som allmänt bibliotek. Fram till år 1986 var Richardsgatans bibliotek huvudbibliotek, men också idag är det ett livligt och omtyckt bibliotek.
Stämningar från Richardsgatans barnavdelning på 1950-talet
. Päivi Lausti betjänar små kunder vid disken. De runda borden är reserverade för de minsta barnen och ungdomarna har läsplatser bakom skärmen i förgrunden. Då barnavdelningen renoverades i början på 1950-talet fick den det här utseendet.
Sekelskiftet 1800-1900: De första biblioteksfilialerna grundas
I slutet av 1800-talet började Helsingfors växa på allvar. Norr om stadskärnan uppstod arbetarstadsdelar som Hermanstad, Majstad och Gumtäkt. De förenades med huvudstaden år 1906.
Stadsdelen Tölö uppstod i början av 1900-talet sydväst om Järnvägstorget. Där öppnades det första filialbiblioteket - Tölö filialbibliotek – redan år 1899. Samma år öppnades ”tidskrifts- och barnrummet” på Sjömansgatan, vilket senare blev ett filialbibliotek.
Berghälls bibliotek planerades enligt amerikansk modell. Huset som blev färdigt år 1912 var den första biblioteksbyggnad som Helsingfors stad finansierade. Hermansstads (senare Vallgårds) filialbibliotek hade öppnats redan år 1908. Under den första självständighetstiden växte biblioteksnätet alltmer: år 1926 öppnades ett bibliotek i Kottby och fyra år senare i ett Böle.
År 1940 hade Helsingfors vuxit till en storstad med 250 00 invånare och biblioteket hade blivit en service för alla helsingforsare, inte bara för de mindre bemedlade. Utlåningen steg, under lågkonjunkturen i början av 1930-talet steg den till över en miljon per år under några års tid.
Stadsbiblioteket klarade sig undan vinterkriget utan materiella skador, men under fortsättningskriget blev både Berghälls och Vallgårds biblioteksbyggnader bombskadade. Spåren efter bombskärvorna kan ännu ses i Berghälls biblioteks stenfot. Anstaltsbiblioteksverksamheten i stadens sjukhus körde igång år 1945 då kriget var slut.
Den stora inkorporeringen år 1946: antalet bibliotek steg från 7 till 19
Genast efter kriget inkorporerades stora förstadsområden till Helsingfors, bl.a. Haga köping och Hoplax, Åggelby och Brändö landskommuner. Till följd av detta fick biblioteket tolv nya filialer.
Bibliotekens lokaler var relativt primitiva – en del hade inte ens telefon. Men biblioteken var ändå viktiga för invånarna, så på användarnas begäran förlängdes öppettiderna på många håll till fem timmar fem dagar i veckan.
På 1950-talet frågade kunderna framför allt efter inhemsk skönlitteratur av författare som Juhani Aho, Ilmari Kianto, Lauri Viita och Aleksis Kivi.
I oktober 1960 fyllde biblioteket 100 år. Den första bokbussen for ut i trafik år 1966 och lite senare började biblioteken med musikverksamhet.
Här låg Tölö filialbibliotek år 1968
. Biblioteket låg i ett soldatapotek på den s.k. renhållningsanstaltens tomt (Mannerheimvägen 50). Märk den hemtrevliga stämningen: vaktmästarparets byk hänger ute på tork en vacker sommardag. Numera står hotellet Radisson SAS Hotell Hesperia här.
Här lyssnar man på musik via hörlurar på Tölö filialbiblioteks splitternya musikavdelning i början av 1970-talet.
På avdelningen fanns också lättare musik, allt från schlager till rock, så den var populär bland ungdomar. Pubertetsungdomarna var på plats på eftermiddagarna då skolorna slutat, men på kvällarna fylldes sofforna av lite äldre personer. Idag har Tölö biblioteks musikavdelning ca 16 000 skivor och dessutom böcker, tidskrifter, videor, dvd-skivor och noter.
1980- och 1990-talen: Ett nytt huvudbibliotek i Böle - internet erövrar biblioteket
År 1986 öppnades ett nytt huvudbibliotek i Böle. Redan på 1910-talet hade man konstaterat att det gamla huvudbiblioteket på Richardsgatan var trångt och opraktiskt, men drömmen om nya moderna lokaler uppfylldes först nu.
Det första biblioteket med internetförbindelse var Kabelbokens bibliotek i Nokias gamla kabelfabrik. Kabelboken, Böle och Tölö bibliotek fick internetförbindelser år 1994.
2000-talet: Lånerekord och priser
År 2000 fick biblioteket det allra första priset Access to Learning som beviljades av Bill och Melinda Gates stiftelse. Priset omfattade bl.a. en prissumma på en miljon dollar. Motiveringen till priset var det arbete som biblioteket hade gjort för att främja användningen av IT och internet.
År 2004 slogs alla tiders lånerekord - 10,2 lån - i Helsingfors stadsbibliotek. Samma år tog stadsbiblioteket emot två kvalitetspris: stadsdirektörens kvalitetspris i serien verk och anstalter och ett pris i serien offentliga sektorn av Suomen laatupalkinto (Finlands kvalitetspris).
Text: Sari Lehikoinen
Översättning: Susanna Söderholm