Biblioteksdirektörens översikt: Framåt med liv och lust!
Helsingfors stadsbibliotek firade sitt 150-årsjubileum under verksamhetsåret. Feståret firades från början av februari ända till Aleksis Kividagen 10.10. Programmet uppmärksammade såväl kunder, beslutsfattare, samarbetsparter som personal.
Det är en heder att vara ett av stadens äldsta verk och att höra till de äldsta allmänna biblioteken i landet. Men det väcker också många tankar. Tänk att biblioteket behövdes redan för 150 år sedan och att det fortfarande mår bra!
En god grund för verksamheten är biblioteksnätet som vuxit i takt med staden och som idag består av 36 bibliotek, den professionella personalen, samt samlingarna som införskaffats under årens lopp och som ständigt förnyas. Bibliotekets samling, till största delen böcker, är en enastående skatt som idag är omöjlig att få för pengar.
Bibliotekets kunder är värda ett erkännande för stadsbibliotekets framgång. Helsingforsborna uppskattar sitt bibliotek och dess mycket populära tjänster. Under föregående år sjönk antalet lån och biblioteksbesök med endast en procent. Också denna procent kan förklaras med att många bibliotek (Gamlas, Berghäll och Åggelby bibliotek samt Bibliotek 10) var stängda för reparation under en begränsad tid.
Biblioteket ville glädja sina kunder och ytterligare höja bibliotekslokalernas användningsgrad genom att utöka sina öppettider. Ett flertal bibliotek började under året öppna redan kl. 9 på morgonen. Bibliotekslokalerna används på många olika sätt. För allt flera är de arbetsrum att läsa, studera eller jobba i, ensam eller i grupp. Enligt statistiken använder fem procent av bibliotekskortsinnehavarna inte sitt kort för att låna utan för att använda bibliotekets ASKO- kunddatorer.
Under året var biblioteksrummet aktuellt på många sätt. Biblioteket tog i bruk ett helt nytt koncept som innebar ett annorlunda sätt att se på biblioteksrummet. Det inträngande och långsiktiga konceptet ser på bibliotekslokalerna ur olika synvinklar som rummet, servicen och hur vi informerar kunden. Åggelby bibliotek som öppnades i december är det första exemplet på det nya konceptet. Avsikten är att beakta de olika befolkningsgrupperna, att lägga fram böcker och andra verk på ett ännu bättre sätt, att göra det lättare att sköta ärenden i biblioteket och att öka den allmänna trivseln med hjälp av tilltalande inredningsmaterial.
Bibliotekslokalerna finns i invånarnas närhet och de är därför också en naturlig miljö för olika evenemang. Under året arrangerades en stor mängd olika program i biblioteken.
Antalet besök på bibliotekets webbtjänster har under många tidigare år stigit mycket kraftigt, men under verksamhetsåret 2010 utjämnades ökningen. Idag är antalet besök på webbtjänsterna endast lite högre än antalet besök i det fysiska biblioteket. Den mest använda webbtjänsten är nätkatalogen HelMet som är gemensam för biblioteken i huvudstadsregionen. Enligt en utomstående undersökning var HelMet Finlands populäraste internetvarumärke år 2010. Vi vill utveckla tjänsten så den blir ännu mera kundvänlig och mångsidig. Därför kom planeringen av den s.k. HelMet-servicesidan igång under året.
Under året köpte biblioteket in mera material än någonsin. E-böckerna slog ännu inte igenom, eftersom biblioteken inte kan få ny inhemsk litteratur till dem. Däremot köpte biblioteket en liten mängd olika läsplattor där copyrightfri litteratur finns nedladdad.
Biblioteket skapar nytt både genom konkreta och aktuella projekt och genom att se tillräckligt långt framåt i tiden. Enligt planerna ska centrumbiblioteket öppnas år 2017 – dess projektplan blev klar under våren. Biblioteket kommer att erbjuda nya digitala tjänster som ska utredas av en utomstående aktör. Avsikten är att testa dem i bibliotek som redan nu existerar. Bl.a. tas en ny slags öppna inlärningsmiljöer i användning inom kort.
Biblioteken.fi är en tjänst som betjänar alla bibliotek i Finland och som finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet men administreras av Helsingfors stadsbibliotek. Tjänsten betyder mycket för bibliotekets utveckling. Den mest synliga och hörbara nya verksamheten är webbtv och –radiotjänsten Kirjastokaista.fi.
I ekonomisk mening var verksamhetsåret stramare än föregående år, men trots allt var ekonomin stabil. Biblioteket fick mera utomstående finansiering för särskilda projekt än förr.
En ansträngning som förenar alla finländska bibliotek är den stora internationella bibliotekskonferensen IFLA som skall hållas i Helsingfors år 2012. Utmaningen för de finländska biblioteken är då att visa att vi hör till de bästa biblioteken i världen. För förberedelserna ansvarar en nationell kommitté i samarbete med biblioteksorganisationen IFLA.
Stadsbiblioteket har också aktivt skapat idéer för evenemangen under World Design Capital-året och varit med och förberett 200-årsjubiléet för Helsingfors som huvudstad år 2012.
Andan i stadsbiblioteket och särskilt bland dess användare kan väl beskrivas med orden framåt med liv och lust. Därför tar vi gärna emot uppdraget som Utrikesministeriets varumärkesdelegation gav åt biblioteken: ”Gör er själva nödvändiga i Finland på 2020-talet”. Enligt delegationen ”behövs fortfarande gemensamma, offentligt finansierade vardagsrum och lokaler där man kan vistas och träffas och utöva kulturaktiviteter.”
Framtiden kommer inte då vi pratar utan då vi handlar. Stadsbiblioteket och dess personal är beredda att skapa en sådan framtid att vi år 2035 kan fira stadsbibliotekets 175-årsjubileum lika glatt som vi firade 150-årsjublieet år 2010.
Maija Berndtson
biblioteksdirektör