|
Finland är på många sätt ett sekulariserat land, trots att de allra flesta tillhör antingen den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland eller den ortodoxa kyrkan i Finland. Dessa kyrkor är folkkyrkor, vilket bl.a. innebär att de har en autonom ställning och rätt att uppbära kyrkoskatt. Över 80 % av den finländska befolkningen hör till den evangelisk-lutherska kyrkan. Enligt Finlands grundlag har vi religionsfrihet i vårt land. Religionsfriheten är en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna och ingår även i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det är på statens ansvar att trygga religionsfriheten och skapa förutsättningar för att den fullföljs.
|
|
Det finns många trosåskådningar representerade i dagens mångkulturella Finland. År 2006 var nästan 60 olika samfund registrerade. Av dessa har sju färre än 20 medlemmar. Samfunden ökar snabbt i antal, de är nu 20 fler än år 2003.
Befolkningsregistercentralen för statistik över samfunden. Här framgår samfundets namn och medlemsantal.
Den största orsaken till ökningen är immigrationen från andra delar av världen (bl.a. Somalia, Vietnam, Ryssland, Mellanöstern och Balkan ). Immigranterna har hämtat med sig sin kultur och sin livsåskådning, bland annat har det kommit flera olika riktningar av den ortodoxa kyrkan och muslimer av olika riktningar. Det finns dessutom ett fåtal personer som praktiserar mera sällsynta religioner, oftast med asiatiska inriktningar.
Läs gärna mera om lagarna i Finlex.
Religionsfrihetslagen
Kyrkolagen
De olika trosinriktningarna har berikat oss med högtider som vi förr inte visste mycket om. Nedan presenteras några av dem, såsom de beskrivs i litteraturen eller på Internet.
Det finns många bra böcker om de stora religionerna.
|
Terhart, Franjo: Världsreligioner - ursprung, historia, utövning, tro, världsbild, (Viken, 2007)
Den här boken ger dig en inblick i världens religioner. Här presenteras de stora världsreligionerna kristendom, islam, hinduism, buddhism och judendom, deras ursprung och historia, tro, världsbild och praxis. Dessutom ger boken information om andra viktiga religioner, såsom konfucianism, taoism, shinto och olika naturreligioner. Världsreligioner tar dig med på en spännande resa till främmande världar och visar dig föreställningens mångfald.
|
|
|
|
Världsreligioner i vardagen - globalt och i Sverige, (Bilda, 2005)
Om hur buddhister, hinduer, judar och muslimer försöker leva efter sin religions bud både i ursprungsländerna och i Sverige. Det gäller religionsutövning, synen på familjen, kvinnans och mannens roller, barnuppfostran, mat, helgfirande, begravning och religiösa traditioner. Boken vill öka förståelsen för att det som vi uppfattar som invandrares avvikande seder och beteenden naturligt hänger samman med en religion som är rotad i en annan kulturkrets.
|
BUDDHISTISKA HÖGTIDER
Buddhismen är en lära med ursprung i Indien och den grundades för cirka 2 500 år sedan. Grundaren av Siddhartha Gautama kallades Buddha, den upplyste, av sina anhängare. Buddhismen är mest utbredd i Asien.
Grundläggande uppgifter om buddhismen finns på
http://www.vbv.se/buddhism_index.html
http://www.buddhanet.net/
http://www.tibet.com/Buddhism/
http://www.buddhismen.se/
Böcker om buddhism
Buddha talade och sade, (Forum, 1963)
En svensk klassiker om buddhismen. Buddha skrev själv aldrig ner sina tal eller predikningar, men de har nedtecknats i efterhand av hans lärjungar.
Denna bok är en samling med delar av de mest kända urkunderna. De äldsta skrifterna kallas Tripikata – ”de tre korgarna”. Här ingår lärodikten Dhammapada, som betyder buddhismens väg och Lotussutran, i vilken Buddha beskrivs som mänsklighetens vägvisare och befriare.
|
Kulananda: En vägledning till buddhismen, (Svenska, 1998)
Här beskrivs ingående den buddhistiska tros- och tankevärlden. Boken är lätt att läsa och rekommenderas varmt av sakkunniga.
|
|
|
|
Armstrong, Karen: Buddha, (Albert Bonnier, 2002)
Religionshistorikern Karen Armstrongs biografi om Buddha är kortfattad och sympatisk. I denna bok sätts Buddha in i ett kulturellt sammanhang. Boken beskriver Buddhas försakelse, sökande och upplysning.
Siddharta Gautama var 29 år när han lämnade sitt hem och gick ut i världen. Armstrong skildrar hans väg så att den är relevant i vår tid.
|
|
Buddhisterna använder en månkalender för sina högtider, vilka ofta infaller vid fullmåne. Det sägs att alla viktiga saker som hände Buddha inträffade under fullmåne.
Den buddhistiska läran kom att splittras i två huvudgrupper, Hinayana och Mahayana. Idag finns ännu fler grupper, t.ex. Zen- och Theravadabuddhisterna, främst i Japan, Kina, Thailand och Vietnam. Högtiderna firas olika inom dessa riktningar.
|
|
Nirvanadagen
– inföll den 8 februari eller den 15 februari år
2008.
Nirvanadagen är en årlig högtid som firas till minne av Buddhas död och uppgång i Parinivana, eller det fullkomliga nirvana. Alla buddhister firar den inte på exakt samma dag.
Under nirvanadagen granskar buddhisterna sina liv och tänker på hur de skall leva för att uppnå nirvana. De mediterar eller besöker buddhistiska kloster. Firandet varierar i olika länder. I buddhistiska kloster är det en festdag med gäster, en festmåltid och presenter.
Nirvâna är sanskrit för "icke-vara”. Nirvana är för buddhisterna en fullständig frihet från begär, hat och självbedrägeri. Att uppnå nirvana är att bli upplyst eller uppvaknad. Man uppnår nirvana genom att handla rätt, vilket är att följa fem enkla moralregler: att inte skada eller döda, att inte stjäla, att inte vara otrogen, att inte ljuga och att inte använda droger. Man skall även följa den åttafaldiga vägen.
Se även
http://en.wikipedia.org/wiki/Parinirvana_Day
http://en.wikipedia.org/wiki/Nirvana
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nirvana
http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism
Vesak
|
Buddhisterna använder en månkalender för sina högtider, vilka ofta infaller vid fullmåne. Det sägs att alla viktiga saker som hände Buddha inträffade under fullmåne.
Den buddhistiska läran kom att splittras i två huvudgrupper, Hinayana och Mahayana. Idag finns ännu fler grupper, t.ex. Zen- och Theravadabuddhisterna, främst i Japan, Kina, Thailand och Vietnam. Högtiderna firas olika inom dessa riktningar.
|
|
Vesak är den viktigaste buddhistiska högtiden och den firas till minnet av Buddhas födelse, upplysning och död. Även den vanliga mänskan kan uppnå samma upplysning, vilket också firas. Högtiden firas vid fullmåne under tre dagar i maj. Man firar Vesak i alla buddhistiska länder, men inte på samma dag. I Theravadaländerna firas alla tre händelserna tillsammans på vesak, fullmånedagen i den sjätte månaden (vesakha) som inträffar i maj. I Japan och andra Mahayanaländer firas de tre årsdagarna vid tre olika tillfällen. I en del länder infaller födelsedagen den 8 april, upplysningen den 8 december och dödsdagen den 15 februari.
Firandet av Vesak är fyllt av glädje och granna färger. Hemmen städas och pyntas. I templen sjunger munkarna sutras och man ger offergåvor. I många tempel serveras vegetarisk mat och man ger föreläsningar om Buddha. Man ger även presenter åt varandra.
Se gärna vidare
http://www.buddhanet.net/vesak.htm
http://www.bbc.co.uk/religion/religions/buddhism/holydays/wesak.shtml
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vesak
|
Buddhisterna använder en månkalender för sina högtider, vilka ofta infaller vid fullmåne. Det sägs att alla viktiga saker som hände Buddha inträffade under fullmåne.
Den buddhistiska läran kom att splittras i två huvudgrupper, Hinayana och Mahayana. Idag finns ännu fler grupper, t.ex. Zen- och Theravadabuddhisterna, främst i Japan, Kina, Thailand och Vietnam. Högtiderna firas olika inom dessa riktningar.
|
|
ISLAMS HÖGTIDER
Ordet islam är arabiska och betyder underkastelse eller överlämnande. Islam är en monoteistisk, abrahamitisk religion, som utvecklats ur profeten Muhammeds förkunnelser, ca. 570 e.Kr. – 632 e.Kr. Koranen är islams heliga skrift. En person som bekänner sig till islam kallas muslim. Islam är idag världens näst största religion (efter kristendomen), med omkring 1,5 miljarder utövare.
http://www.islamguiden.com/index.asp
http://www.islamiska.org/
http://www.muslimer.se/
Böcker om islam, ett urval:
|
|
Esposito, John L. Islam - den raka vägen, (Studentlitteratur, 2001)
Detta är ett översiktsverk som presenterar islamiska trosföreställningar och sedvänjor från islams födelse till nutid. Inflytelserika ledare som Malcolm X och Louis Farrakhan behandlas. I slutkapitlet diskuterar författaren modernt muslimskt tänkande i frågor som religiös pluralism, demokrati och mänskliga rättigheter.
Författaren är professor vid Georgetown University, USA.
|
|
99 frågor om islam. red. Jan Hjärpe, (Leopard, 2004).
Här redogörs för högtider, seder, kalendern, synen på familjeliv och äktenskap och mycket annat. Författarna är forskare och lärare vid Lunds universitet.
|
|
|
|
Jelloun, Tahar Ben: Islam - svar på dina frågor, Alfabeta, 2002
Boken är skriven som ett tänkt samtal medan en fadersgestalt och en liten flicka i tioårsåldern. Jelloun tar upp islams historia och de religiösa grundteserna, till exempel att Koranen absolut förbjuder såväl självmord som allt slags religiöst förtryck. I boken påminns vi även om islams guldålder då konst, vetenskap och poesi blomstrade.
|
Khader, Naser: Familjeliv och levnadsmönster bland Mellanösterns muslimer, Wahlström & Widstrand, 1998
Naser Khaders bok ger svar på många viktiga frågor som rör muslimers vardag. Han redogör för hur de oskrivna lagarna för ära och skam styr Mellanösterns muslimers vardag. Vilka är mäns och kvinnors rättigheter? Hur uppfostras barnen? Han utgår i mycket från personliga erfarenheter och från släkt och vänners muntliga redogörelser. Khader är politiker i den danska riksdagen.
Ramadan
Ramadan är den nionde månaden i den muslimska kalendern. Under denna månad fastar man dagtid och på kvällen intas lätta måltider med familj och vänner. Ramadan är en tid för eftertanke och Koranläsning. Man ger allmosor till de fattiga, man visar speciellt hög aktning för familjen och man skall rena sitt sinne och undvika våld, avundsjuka, girighet och andra negativa beteenden. Fastemånaden Ramadan är en av islams fem pelare.
Läs mera i detalj om Ramadan
http://www.usc.edu/dept/MSA/fundamentals/pillars/fasting/tajuddin/fast_1.html
Den muslimska kalendern är en månkalender. Man kan omvandla datum enligt vanlig kalender till islamska datum, se
http://www.pinetreedevelopment.net/islam/kalenderkoll.php
Eid ul-Fitr
Högtiden som avslutar Ramadan är Eid ul-Fitr, vilket ungefär betyder ”Festen som bryter fastan”. Eid ul-Fitr är en glad högtid. Man gläds över att ha kunnat hålla fastan. Det är en dag av förlåtelse, fred, gemenskap och samhörighet. Helgtraditionerna varierar i olika länder. Läs mera om detta samt om matens roll:
http://en.wikipedia.org/wiki/Eid_ul-Fitr
http://www.bbc.co.uk/food/news_and_events/events_eid.shtml
Eid ul-Adha
Denna helg firas årligen till minnet av Ibrahims (Abrahams) beredvillighet att offra sin son enligt Guds order och den varar i två eller tre dagar, beroende på land. Det finns två s.k. Eid- högtider som baserar sig på koranen. Eid ul-Adha infaller dagen efter avslutad hajj, den årliga vallfärden till Mecka.
Både Eid el-Fitr och Eid ul-Adha inleds med en kort bön följd av en predikan.
Mera om denna helg
http://i-keighley.com/news/View.php?ArticleID=27
http://en.wikipedia.org/wiki/Eid_ul-Adha
JUDISKA HÖGTIDER
|
Judendomen är en världsreligion och en av de äldsta kända monoteistiska religionerna. Den hebreiska Bibeln, Tanach, kallas enligt kristen terminologi Gamla testamentet. En del av denna, Toran, dvs. de fem Moseböckerna, betraktas som Guds ord. Andra viktiga skrifter, som dock inte anses heliga, är kommentarerna till Tanach, Talmud, och förklaringar till Toran, Midrash. Utmärkande för judendomen är att den centrala auktoriteten inte består av en enda person eller grupp, utan av heliga skrifter och av gamla uttolkningar och traditioner som utarbetats av lärda rabbiner. Judendomen är en abrahamitisk religion och symboliseras ofta av den sexuddiga Davidsstjärnan.
Mera om judendomen i följande utförliga och bra länkar:
http://www.judiskaforsamlingen.se/Judendom2/tabid/95/Default.aspx
http://www.jewfaq.org/toc.htm
http://www.shamash.org/
http://en.wikipedia.org/wiki/Judaism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Judendom
|
|
Några böcker om judendom
|
Groth, Bente: Judendomen - kultur, historia, tradition, (Studentlitteratur, 2002)
Bente Groth, religionshistoriker vid Universitetet i Oslo, har skrivit en övergripande och fängslande introduktion till judendomen där hon omväxlande mellan ett kronologiskt och tematiskt perspektiv berättar om judisk tradition, historia och kultur. Hon redogör för arkeologiska fynd och andra forntida texter som kan bekräfta och revidera den historia som berättas i Bibeln. Författaren skildrar judarnas levnad i flera världsdelar.
|
|
Illman, Karl-Johan: Judisk historia, (Åbo akademi, 1995)
Detta är en introduktion till judisk historia och judiskt tänkande från biblisk tid till våra dagar, med tonvikt på de två senaste århundradena. Boken tar även upp den korta judiska historien i Sverige, Norge och Danmark. I ett appendix belyses förhållandet mellan judendom och kristendom i dag. Författarna Karl-Johan Illman och Tapani Harviainen är professorer i Åbo respektive Helsingfors.
Pesach
Pesach firas under sju dagar i Israel och i åtta dagar av judarna i diasporan. Den kallas även ”det osyrade brödets högtid”. Anledningen till detta var att man måste hastigt ge sig iväg från slaveriet i Egypten och man hann inte låta brödet jäsa. Till minne av detta äts enbart ojäst bröd under pesach.
Chanukka
Chanukka firas i åtta dagar och är en historisk högtid då man hedrar minnet av återinvigningen av Jerusalems tempel, som erövrades tillbaka från de hellenistiska syrierna av mackabéerna år 165 fvt.
Man tänder ljus i hemmen varje kväll – ett ljus första kvällen, två ljus andra kvällen osv. En relativt sen, men väl utbredd och mycket uppskattad tradition är att ge gåvor åt varandra när man tänt ljusen. Chanukka infaller i december och är mycket uppskattad av barnen.
http://en.wikipedia.org/wiki/Chanukka
http://www.chabad.org/holidays/chanukah/default_cdo/jewish/hannukah.htm
Rosh Hashana och Yom Kipur
Rosh Hashana, det judiska nyåret, infaller i september eller oktober. Denna dag är en tid av eftertanke då man ser tillbaka på sitt liv och hur man levt. Genom en önskan att bättra sig kan man få Guds förlåtelse. Vid Rosh Hashanamåltiden äter man en frukt som man inte tidigare ätit den hösten och honung, för att önska ett "gott", nytt år.
Tio dagar efter Rosh Hashana infaller Yom Kipur, eller den stora försoningsdagen. Yom Kipur är en mycket allvarlig fastehögtid. Denna dag ska man rannsaka sig själv och be andra människor om förlåtelse för vad man gjort under året och förlåta dem som gjort en själv något ont.
Rosh Hashana och Yom Kipur utgör tillsammans ”De tio botgöringsdagarna”.
Läs mera:
http://www.jf-stockholm.org/judendom/jom_kipur.php
http://en.wikipedia.org/wiki/Yom_Kippur
http://www.torah.org/learning/yomtov/yomkippur/
Yom HaShoah
En ny högtid är Yom haShoah, som är en minneshögtid över förintelsen. Den har firats sedan år 1959 och infaller 12 dagar efter Pesachs inledning. Det finns ingen fastslagen ritual för denna dag, men ofta säger man Kaddish, bönen för de döda och sorgflaggar.
Läs gärna mera:
http://www.torah.org/learning/yomtov/holocaust/
http://www.bbc.co.uk/religion/religions/judaism/holydays/yomhashoa.shtml
Det engelska rundradio och tv-bolaget BBC har förtjänstfulla Internetsidor, där olika religioner behandlas koncist och redigt.
http://www.bbc.co.uk/religion/religions/
För att se när olika högtider infaller, kan man konsultera
http://www.interfaithcalendar.org/
För barn:
Ungdomsmagasinen SicSac diskuterar och undersöker påsken. Hittas på Yles sidor, Elävä arkisto: http://www.yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=67&t=422&a=3553
Vramming, Ylva: Fakta om högtider i olika religioner, (Almqvist & Wiksell, 1994)
En tunn faktabok med många illustrationer för skolbarn.
Svanberg, Birgitta: Fem världsreligioner, (SIH-läromedel, 2000)
En lättläst bok om den fem stora världsreligionerna där även högtiderna presenteras.
Brown, Alan: Det tror vi på, Argument, 2000
En faktabilderbok om åtta religioner och hur det är att utöva dem. Här ingår helger, sedvänjor och historia.
Alla ovannämnda böcker kan lånas på stadsbibliotek. Se gärna bibliotekens katalog på www.helmet.fi
Jutta Leffkowitsch
Östra centrums bibliotek